Avslutade mitt forra inlagg med att lova lite mer info kring vad det ar jag faktiskt sysslar med under min praktik. Som ni vet vid det har laget tillhor jag den enhet som gar under namnet "Internally Displaced Persons (IDPs) Operations Unit" som samtidigt ocksa utgor "Emergency Response Team". Enheten sysslar alltsa framst med IDPs och inte med "vanliga" flyktingar.
Enligt "The Guiding Principles on Internal Displacement" ar en IDP ar en person som "Persons or groups of persons who have been forced or obliged to flee or to leave their homes or places of habitual residence, in particular as a result of or in order to avoid the effects of armed conflict, situations of generalized violence, violations of human rights or natural or human-made disasters, and who have not crossed an internationally recognized State border."
Det ar viktigt att komma ihag att detta ar en deskriptiv definition och inte en juridisk sadan och att den darfor inte ger det skydd som motsvarande definition gor for flyktingar. En IDP far alltsa inte en sarskild juridisk status pa samma satt som en flykting, vilket en IDP i teorin inte heller skulle behova da hon/han som medborgare i den egna staten forsatt har ratt till samma skydd som ovriga medborgare. Tanken med att uppmarksamma IDPs ar inte att priviligiera dem over andra grupper utan att se till att de far just detta likvardiga skydd som de har ratt till.
Erfarenhet visar dock att IDPs ofta ar extra utsatta da de:
- Tvingats lamna sina hem och kan vara i behov av skydd, ett skydd vilket de ofta far i overbefolkade lager dar dar de exponeras for ytterligare risker.
- De har ofta forlorat sin mark och egendom vilket gjort det omojligt for dem att skaffa sig sin vanliga inkomst, nagot som leder till ytterligare marginalisering, expolatering och utnyttjande av olika former.
- Deras tillgang till mat, vatten, halsovard och andra offentliga tjanster begransas vilket leder till undernaring, spridandet av sjukdomar och hunger.
- Deras familje-/samhallsstrukturer rasar samman och familjer splittras vilket resulterar i en okad utsatthet for att farmfor allt barn, gamla och sjuka att utnyttjas.
- De har ofta forlora sina identitetshandlingar vilka forsvunnit, forstorts eller tagits i fran dem vilket gor det an svarare for dem att utnyttja offentliga tjanster och rora sig fritt i samhallet.
- De tvingas ofta ta sig till omraden dar de marginaliseras och diskrimineras av lokalbefolkningen och aven ibland lokala myndigheter.
Det primara skyddsanvaret for IDPs ligger pa staten som ansvarar for de individer som visats inom dess granser. Ofta saknar dock staten bade medel och vilja att hantera IDP situationer och vill helst inte kannas vid problemet alternativt att det ska forsvinna snabbast mojligt. Nar stater ar ovilliga eller oformogna att tackla problematiken sa kan UNHCR ga in och hjalpa till. Vilket i praktiken betyder att problemet ofta landar hos UNHCR som tar en stor del av ansvaret aven om det inte axlar det fullt ut.
Nationella myndigheters ansvar samt det ansvar som faller pa icke-statliga aktorer samt IDP'ernas rattigheter finns samlade i dokumentet jag namnde tidigare, "The Guiding Principles on Internal Displacement". Detta ar inte ett bindande dokument i sig, men det ar baserat pa de delar av den internationella ratten som relevanta for IDPs och som ar bindande. Vid The World Summit 2005 antogs resolution A/RES/60/1 dar man i paragraf 132 slar fast att "The Guiding Principles on Internal Displacement" ar "An important international framework for the protection of internally dispalced persons".
Det vi pa UNHCR gor ar att forsoka se till att riktlinjerna i "The Guiding Principles on Internal Displacement" implementeras i sa stor utstrackning som mojligt, antingen genom egna insatser eller genom "advocacy" riktad mot staten. Det galler framst fyra olika punkter:
- Att garantera fysisk sakerhet och integritet (dvs. ratten till liv, skydd fran tortyr och valdtakt etc.)
- Att tillfredstalla grundlaggande behov (dvs. ratten till mat, vatten, skydd, halsovard, sanitet etc.)
- Att tillgodose ekonomiska, sociala och kulturella skyddsbehov (som tillgang till utbildning, aterlamnandet av agodelar, ersattning for forlorad mark etc.)
- Att garantera civila och politiska rattigheter (ex. ratten till personlig dokumentation och politiskt deltagande)
Det var lite av en introduktion till amnet IDP's, tror det far racka sa for idag. Om det ar nagot som ar oklart eller nagot annat ni undrar eller vill kommentera sa lamna garna en kommentar till inlagget har nedan!
Kram pa er!
Enligt "The Guiding Principles on Internal Displacement" ar en IDP ar en person som "Persons or groups of persons who have been forced or obliged to flee or to leave their homes or places of habitual residence, in particular as a result of or in order to avoid the effects of armed conflict, situations of generalized violence, violations of human rights or natural or human-made disasters, and who have not crossed an internationally recognized State border."
Det ar viktigt att komma ihag att detta ar en deskriptiv definition och inte en juridisk sadan och att den darfor inte ger det skydd som motsvarande definition gor for flyktingar. En IDP far alltsa inte en sarskild juridisk status pa samma satt som en flykting, vilket en IDP i teorin inte heller skulle behova da hon/han som medborgare i den egna staten forsatt har ratt till samma skydd som ovriga medborgare. Tanken med att uppmarksamma IDPs ar inte att priviligiera dem over andra grupper utan att se till att de far just detta likvardiga skydd som de har ratt till.
Erfarenhet visar dock att IDPs ofta ar extra utsatta da de:
- Tvingats lamna sina hem och kan vara i behov av skydd, ett skydd vilket de ofta far i overbefolkade lager dar dar de exponeras for ytterligare risker.
- De har ofta forlorat sin mark och egendom vilket gjort det omojligt for dem att skaffa sig sin vanliga inkomst, nagot som leder till ytterligare marginalisering, expolatering och utnyttjande av olika former.
- Deras tillgang till mat, vatten, halsovard och andra offentliga tjanster begransas vilket leder till undernaring, spridandet av sjukdomar och hunger.
- Deras familje-/samhallsstrukturer rasar samman och familjer splittras vilket resulterar i en okad utsatthet for att farmfor allt barn, gamla och sjuka att utnyttjas.
- De har ofta forlora sina identitetshandlingar vilka forsvunnit, forstorts eller tagits i fran dem vilket gor det an svarare for dem att utnyttja offentliga tjanster och rora sig fritt i samhallet.
- De tvingas ofta ta sig till omraden dar de marginaliseras och diskrimineras av lokalbefolkningen och aven ibland lokala myndigheter.
Det primara skyddsanvaret for IDPs ligger pa staten som ansvarar for de individer som visats inom dess granser. Ofta saknar dock staten bade medel och vilja att hantera IDP situationer och vill helst inte kannas vid problemet alternativt att det ska forsvinna snabbast mojligt. Nar stater ar ovilliga eller oformogna att tackla problematiken sa kan UNHCR ga in och hjalpa till. Vilket i praktiken betyder att problemet ofta landar hos UNHCR som tar en stor del av ansvaret aven om det inte axlar det fullt ut.
Nationella myndigheters ansvar samt det ansvar som faller pa icke-statliga aktorer samt IDP'ernas rattigheter finns samlade i dokumentet jag namnde tidigare, "The Guiding Principles on Internal Displacement". Detta ar inte ett bindande dokument i sig, men det ar baserat pa de delar av den internationella ratten som relevanta for IDPs och som ar bindande. Vid The World Summit 2005 antogs resolution A/RES/60/1 dar man i paragraf 132 slar fast att "The Guiding Principles on Internal Displacement" ar "An important international framework for the protection of internally dispalced persons".
Det vi pa UNHCR gor ar att forsoka se till att riktlinjerna i "The Guiding Principles on Internal Displacement" implementeras i sa stor utstrackning som mojligt, antingen genom egna insatser eller genom "advocacy" riktad mot staten. Det galler framst fyra olika punkter:
- Att garantera fysisk sakerhet och integritet (dvs. ratten till liv, skydd fran tortyr och valdtakt etc.)
- Att tillfredstalla grundlaggande behov (dvs. ratten till mat, vatten, skydd, halsovard, sanitet etc.)
- Att tillgodose ekonomiska, sociala och kulturella skyddsbehov (som tillgang till utbildning, aterlamnandet av agodelar, ersattning for forlorad mark etc.)
- Att garantera civila och politiska rattigheter (ex. ratten till personlig dokumentation och politiskt deltagande)
Det var lite av en introduktion till amnet IDP's, tror det far racka sa for idag. Om det ar nagot som ar oklart eller nagot annat ni undrar eller vill kommentera sa lamna garna en kommentar till inlagget har nedan!
Kram pa er!
No comments:
Post a Comment